Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bästa nämns och/eller beaktas i 24 domar från migrationsdomstolarna. Vidare undersöks på vilket sätt barnets bästa har beaktas i dessa domar, vilka är från augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. För att skapa en förståelse av hur principen om barnets bästa kan tolkas används Johanna Schiratzkis teori om barnets bästa som ett öppet koncept samt även FN:s barnkonvention och den svenska utlänningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utsträckning nämner än beaktar barnets bästa.

År 1997 infördes nya bestämmelser i UtlL, för att den bättre skulle överensstämma med FN:s barnkonvention. En portalparagraf infördes som innebär att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet i ärenden som rör barn. Bestämmelsen finns stadgad i 1 kap. 1 § UtlL. Ytterligare en bestämmelse som lagstadgades var 11 kap.

The purpose of this study was to examine the resources and barriers that social workers have incorporating the Social Service Act states during meetings with clients, using and developing the client's skills and knowledge, develop their own resources and to promote the use of self-determination. A qualitative study was done by interviewing six social workers working within the in social service?s department for family and individual welfare. Social workers were encouraged to describe and discuss the key aspects of cases that developed positively respectively negatively. Motivation theory, evidence-based practice, empowerment, and expert-expert relationship are the theories and concepts that we used to analyze the material.The study's main conclusion is that the most important prerequisite for positive development of cases is that the social worker emphasizes and stimulates the client's own resources during meetings.

This study examines how social workers in child and youth units within Social Services perceive and experience working with violence in young people's intimate relationships. The study aims to highlight whether there is a need for a domestic violence team within the child and youth units. Violence in young people?s close relationships is a growing societal issue, with limited establishment within the research field. While research on the frequency of such violence has increased, studies focusing on tailored support measures have lagged behind.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt arbeteÄMNE: Socialt arbete, C-kursHANDLEDARE: Masoud KamaliSAMMANFATTNING:Enligt Barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt Föräldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med denna studie var att genom rättsfall visa hur barnets bästa beaktas i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge i domstol, enligt Föräldrabalken, och hur detta förhåller sig till Barnkonventionens krav på barnets bästa. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet får i vårdnads -, boende och umgängesfrågor samt hur barnperspektivet beaktas i rättsfall utifrån Föräldrabalken och Barnkonventionen.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

När åtal för flerfaldig brottslighet handläggs i olika rättegångar, exempelvis då nyupptäckt brottslighet handläggs i en senare rättegång än den tidigare brottsligheten, kan den tidigare domen bli föremål för en upprepad bedömning p.g.a. reglerna i 34 kap. BrB. Prövningen blir alltså att betrakta som iterativ eftersom domstolen under vissa förutsättningar beaktar den tidigare domen, t.ex. avseende en ny påföljdsbestämning för den samlade brottsligheten.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.